För ca ett år sedan började jag sticka en uppifrån-och-ner kofta enligt Tant Koftas recept. Då såg det ut så här. Så mycket färgglädje som möjligt är nog målet. Sen dess har just denna stickning legat stilla länge till förmån för husrenovering och andra pysselprojekt. Nu har jag emellertid satt fart igen och så här ser den ut nu. Det är förstås mycket jobb kvar, men det är en sådan där bra stickning
att ha i knät i tv-soffan, man behöver liksom inte tänka så mycket på
vad man gör. 
Jag gillar verkligen konceptet med att börja uppifrån och sticka nedåt. De största fördelarna är att man kan prova koftan innan den är färdig och att man slipper risken med fula monteringssömmar eftersom hela koftan stickas i ett enda stycke. Istället får man snygga, stickade raglansömmar. Om någon undrar över schaletten så beror den på en inkompetent frisör som halvvägs in i klippningen utbrister "Oj då, jag trodde inte det var så lockigt". Så nu har jag samma frisyr som Håkan Hellström ungefär, fast fulare. Tur att det växer ut igen och tur att det finns schaletter.
Hej! Vad kul att du vill lära sig att spinna! Det finns några kurser på Vuxenskolan i Göteborg, det ligger ju rätt nära Kungälv ;) och så vet jag att det finns ett gäng i Göteborg som träffas ibland och spinner ihop. Någon av dem var nog till och med från just Kungälv. Det finns spinngrupper både på facebook och ravelry om du är nyfiken. Jag spinner på en Schacht Ladybug.
SvaraRaderaHälsningar Kristin