Virkade baby Converse

Något av det sötaste man kan virka måste ju ändå vara sådana här baby Converse. När jag såg det här mönstret för några år sedan var jag fast och sedan dess har det blivit flera par virkade baby Converse. Den här gången är de illgröna och kanske redan lite små för att den tilltänkte blivande ägaren ska få dem på fötterna, men han kanske behöver något att titta på när han ligger i vagnen eller så har han kanske en nalle som behöver nya skor, vad vet jag? Det jag vet är dock att de är så söta och roliga att göra att jag inte kan stå emot, så alla bekanta bebisar får helt enkelt stå ut med att risken är stor att deras första par skor blir ett par virkade baby Converse.

Vill du veta hur man virkar baby Converse, men orkar inte med mönstret på engelska?  Då kan jag meddela att jag just upptäckt att det mönster jag använt nu finns översatt till svenska, det är bara att virka igång!

Vill du virka söta skor till dig själv istället? Spana in de här fina, virkade Mary Janes-tofflorna, vettja!

Frivirkade sniglar i krypfart

För länge sen virkade jag ett par sniglar av lite restgarner. Då såg det ut så här. Sen dess har detta projekt verkligen framskridit i snigelfart. Nu har jag virkat en liten bit till och försökt få sniglarna att anpassa sig till en rektangel, något som inte är helt lätt. Lite bubbligt och lite snett blir det allt på sina ställen, men eftersom det är det första platta projekt jag frivirkar så får jag allt vara nöjd ändå.

Vad det ska bli av sniglarna vet jag fortfarande inte riktigt. Kanske en liten bebisfilt? Eller en necessär? Vi får väl se vad det blir när det är klart ;)

Trasvirkmatta och lappar

Så här i höstrusket behöver man ju pigga upp sig lite tänkte jag och åkte till Röda Korsets second hand-butik och fyndade fem fina, färgglada (lägg gärna märke till alliterationen ;-) ) påslakan för runt en hundring. Inte för att sova i, sådana har jag redan för många, utan för att pyssla med förstås!



Baktanken med inköpet, för en sådan har jag oftast, var en riktigt färgglad, virkad badrumsmatta i äkta återvirkningsstil. Har man ingen vävstol men vill ha en trasmatta så får man väl virka en! En trasvirkmatta helt enkelt. Så jag rev ca 1,5 cm breda remsor av lakanen och satte igång. Det är inte lika smidigt som när man virkar med garn, eller återvirkar trikåtyger heller för den delen. Man får ta i lite grann och pausa ibland, men fort går det och kul är det!

Så här ser den första lilla biten av mattan ut. Jag tänker virka varv på varv runt den sen, och ser framför mig en rektangulär trasvirkmatta med många färger. Tjock och gosig att gå på verkar den också bli!

Så var det ju bara det att det fanns en massa påslakan kvar... Jag är ju inte den som är bra på att hålla fingrarna i styr när det ligger tyg framme så plötsligt hade jag börjat riva lappar i kvadrater. Nu är de ihopsydda, tillsammans med några stuvbitar jag hittade i min lapplåda och utgör framsidan av två bebisfiltar. Behöver bara fixa något mysigt filtaktigt till baksidan så får de flytta hem till någon liten människa sen.

Tänk så mycket färg i sitt liv man kan få för typ hundra spänn! Det passar ju väldigt bra med tanke på att veckans torsdagstema hos fabriken är just färg. Men det allra bästa är ju att det fortfarande finns jättemycket påslakan kvar...

En väldigt rosa kofta

Som de flesta pysselgalningar har även jag ett alldeles för stort lager av tyger, knappar, papper, pennor, stenar, pinnar, band, ljusstumpar, garn, spets, klistermärken, små söta saker, och allt möjligt annat som man kanske någon gång skulle kunna pyssla med. Allt detta är ju ihopsamlat under lång tid och mycket möda så allt måste ju sparas och helst också användas. En liten genomgång av garnsamlingen resulterade som vanligt i  att jag hittade sådant jag glömt och sådant jag inte visste jag hade, till exempel ett mystiskt, bebisrosa garn som av någon anledning ger mig starka 80-talsvibbar. En vild gissning är att det är någon akrylblandning, vilket jag inte alls gillar att arbeta med egentligen, men eftersom jag har det så måste det ju få bli något och vad ska man göra i den här färgen om inte en liten bebiskofta!

Jag har kommit en bit på vägen och garnet uppför sig till min förtjusning faktiskt mycket bättre än akryl brukar göra! Mönstret kommer från Stoff&Stil och jag stickar med rundstickor nr 3. Några små vita ränder smög sig visst in i nedersta kanten. Kan hända dyker det upp fler på ärmarna så småningom.

En liten parantes är att jag nästan alltid använder just rundsickor, även när jag bara stickar "fram och tillbaka". Mycket enklare och smidigare på alla sätt och vis! Och mer ergonomiskt vilket betyder att man ju kan sticka många fler timmar innan man får ont någonstans!

Jag har testat mönstret en gång tidigare. Då använde jag havsblått bomullsgarn och galet söta träknappar formade som nallebjörnar. Den koftan bor nu hos en god väns fina lilla son.