Odlingssäsongen är igång!

Startskottet har gått. 2015 års odlande har börjat. Härligt!

Först ut är chilisådden. Det blir samma tre sorter som förra året: "Hot Lemon", "Lombardo" och "Chiluacle Negro". Enligt beskrivningen på påsarna ska de olika sorterna ha olika styrka och smak, men det är inget jag kan påstå att jag tänkt på. Att det fortfarande blir samma tre sorter beror helt enkelt på att jag ju har massor med frön att tillgå från förra årets skörd och att jag tycker det är himla fint att det är lite olika form och färg på frukterna, både när man ska laga mat med dem, men också när man förvarar dem. 

De chilifrukter som vi inte åt färska förra året torkades och förvaras nu i en glasburk på köksbänken. Tillsammans med andra torkade och ofta egenproducerade frukter och grönsaker pryder de nu köksbänken och gör att jag känner mig rik varje gång jag sneglar ditåt. Enligt mina beräkningar ska chilin räcka tills vi kan skörda nya, vilket ju innebär att vi lyckats bli helt självförsörjande på den punkten. Hurra!

Som en lite för tidig födelsedagspresent fick jag en liten pryl som man använder för att göra krukor i tidningspapper. Den passade jag ju så klart på att prova nu. Man klipper remsor av tidningspapper som man sedan rullar runt handtaget. Sedan viker man in kanterna under och pressar ner handtaget i underdelen, vilket gör att pappret trycks ihop och hålls fast. Hoppas ni fattar!  Jag älskar tanken med att bara använda tidningspapper, dels för att det är mer miljövänligt än de flesta andra krukor jag vet om, dels för att det är överlägset billigast men framförallt för att tidningspapper förmultnar och därför kan man ju plantera ner hela krukan när plantorna ska skolas om. Om de håller tills dess och står upp ordentligt och så, det återstår ju att se.

Tomater

Idag har jag bundit upp tomater. Förra året gjorde vi inte det och även om vi fick mängder med tomater då så var det ganska många som hade markkontakt och blev lite fula. Som vanligt försöker jag använda vad som finns hemma och på tomten så inga blomsterpinnar från affären här inte. Istället tog jag grenar som vi rensade ur häcken här om dagen. Tycker faktiskt att det blev ganska charmigt med spretiga pinnar istället för uppstyrd perfektion!

Sorterna vi odlar i år är 'Golden Nugget' som är en busktomat, 'Moneymaker' som ska ge riklig skörd och stora tomater (därav namnet?) och 'Tigrella' som är randig och som vi odlade även förra året. Plantorna har inte kommit riktigt så långt som jag skulle önska, men nu blommar de i alla fall!

Varma dagars semestersysslor

Idag är det alldeles för varmt för fysiskt ansträngande aktiviteter (typ altanbygge) tycker jag. Det gick däremot bra att vara ute plocka in lite bär och grönsaker! Givetvis äter vi så mycket vi orkar av det vi plockar och skördar direkt när det är färsk och som allra godast, men det som blir över tar vi hand om och fryser in eller konserverar på olika sätt. Så dagens semestersysslor består av att förvälla och frysa in mangold och sockerärtor och att koka hallonsylt! Man kan ju ha det sämre!

Odlingsknep

Att odla är en syssla som alltid kan göras lite bättre, lite smidigare eller lite effektivare hela tiden. En uppgradering av smidigheten gjorde jag den här säsongen med det här vaxduksbeklädda bordet. Visserligen är det extremt fult, men också väldigt praktiskt!

I ytterkanterna på bordet tejpade jag fast ihoprullade tidningar vilket gör att det bildas en kant som förhindrar vattnet från att hamna på golvet. Idén har jag fått från en kollega som gjorde precis så här när vi skulle tova ull med barnen på jobbet. (Mycket praktiskt även då.)

Det här odlingsbordet gör ju att det finns mycket mer plats för krukor i det "bästa" fönstret. Framförallt har det varit bra under våren när vi har massor av småkrukor och andra odlingskärl som annars måste stå på fat, brickor, plåtar eller något annat platt och vattentätt.

En annan fördel med det har varit storleken. Vi har nämligen fått plats med en hel balkonglåda på den, vilket visade sig vara ett mycket smidigt och hållbart (jämfört med de små plastiga växthusen) sätt att bredså olika saker.

Adventsfint

Jag tar ju alla chanser jag får till pyssel och jag tycker att något av det finaste julpynt man kan ha är sådant som växer. En perfekt kombination. Efter en tur till blomsteraffären, en sväng på tomten och lite runtrotning i skåpen här hemma så såg köksbänken ut som vilken floristbänk som helst.

Med en ganska liten insats kan man få minst lika snygga julgrupper som de som säljs i affären, till ett mycket mer överkomligt pris! Just nu får mina små arrangemang vara helt gröna, men när vi kommer ännu lite närmare jul är det högst troligt att det tittar upp några små tomtar i mossan.

Höstpyssel

Innan vi hade trädgård och grönsaksland hade jag en bild om hur det skulle vara. Då tänkte jag mycket på att så, rensa ogräs, skörda, vattna och njuta av sommar och sol. Nu när vi har trädgård och grönsaksland vet jag att allt det där bara är en liten del av hela upplevelsen. En del som kommit som en glad överraskning är allt höstpyssel. Bara för att sommaren är slut är inte trädgårdssäsongen det!
Under veckan som gått har vi till exempel beskurit äppelträd, planterat en buske, pillat ner vitlök i landet och samlat in frön till nästa säsong.

Jag trodde nog att det skulle vara härligt med trädgård, men att jag skulle njuta av att mitt i höstregnet peta ner vitlöksklyftor i geggig jord och sen komma in lerig och blöt och lycklig, det kunde jag inte föreställa mig!

Tomater, tomater, överallt tomater!

Nätterna blir kyligare och kyligare och temperaturen har varit nära nollan flera gånger nu. Det var alltså inget att be för när det gäller tomatskörden, allt behövde komma in i värmen, rött som grönt. Så varenda tomat i sikte blev plockad och lagd på fat för att mogna och nu svämmar det över av tomater här hemma!

Som tur är behöver man ju inte vänta på att alla ska bli röda, för man kan ju faktiskt använda gröna tomater också. Än så länge har vi bara testat det här receptet. Det heter  "Pasta med stekta gröna tomater" fast tomaterna egentligen är friterade. Inte det häftigaste jag ätit, men ändå gott och ett bra sätt att göra av med några av de gröna tomaterna på. Om vi gör om det tror jag att jag ska piffa till själva pastan lite mer. Tomaterna var väldigt goda som de var, men pastan som bara var smaksatt med lite vitlöksdoftande olja var inte speciellt spännande.

Vårtecken

 
Varje år vid den här tiden får jag alltid en känsla av att den mörka, gråa, tunga hösten snart, väldigt snart ska sätta sina tänder i mig och stjäla en liten del av glädjen och livslusten som kommer på köpet med varje sommar. Jag ser hösttecken överallt: gula björklöv, vissnande blommor, en svalare ton i vinden, bönder som skördar sin säd, lite mörkare kvällar. Och varje år blir jag lite arg över den där känslan, för det är ju så dumt att inte fullt ut kunna njuta av den sommar som är kvar. Det här året har dock den den känslan fått på nöten, faktiskt tack vare precis samma sak som alltid gör att den först smyger sig på, nämligen ett litet tecken i naturen.

Här om dagen var jag ute och klev omkring i en del av trädgården som är ganska otillgänglig så här på sensommaren, tänk sly och högt gräs så förstår ni. Mitt i ett kliv fick jag plötsligt byta riktning för att inte trampa ner en liten pärlhyacint i full blom. Inklämd mellan gräs och grenar blommade den som om den aldrig gjort annat. Värsta vårtecknet mitt i sensommaren alltså. Och värsta piken till mig kände jag. Vem kunde tro att det var ett vårtecken som behövdes för att få mig att sluta leta hösttecken. Tänk att en känsla jag med logik och egen tankekraft inte kunnat skaka av mig, plötsligt försvann av något så trivialt som åsynen av en blommande pärlhyacint som tagit fel på årstid. Det är allt bra förundransvärt.

Gå-bort-present

För någon vecka sedan var vi och hälsade på några vänner som just har köpt hus. Först tänkte vi på ren slentrian ta med en flaska vin som ett litet grattis till det nya huset. Men sen kom jag på att det är ju mycket roligare att ge bort lite av det vi har här i vårt hus - en korg med blandad skörd helt enkelt. (För vinflaskor får man ju ändå rätt så många när man just köpt hus tänker jag...)

Så vi plockade det vi hade i trägården just då - potatis, morötter, sallad, rödbetor och blommor och la det i en korg. Jag hoppas att det uppskattades. Själv tyckte jag i alla fall det kändes roligare och mer personligt än något annat vi brukar ta med som gå-bort-present!

Fördelar med att vara stor

När jag var liten och ville vara stor sa pappa till mig att varje period i livet har sin egen charm. Så här, några livsperioder senare, så håller jag verkligen med honom. Det gäller att njuta av hur livet är just nu. Vissa saker var bättre innan, andra blir bättre sen, men mycket är väldigt bra just nu och det gäller att ta vara på det. Det är så klart lättare sagt än gjort  men jag försöker i alla fall så gott jag kan och som ni vet så ger ju övning färdighet.

Vad jag ville när jag var liten och önskade att jag var stor var ju så klart att få bestämma själv. Nu är jag stor och får bestämma själv och häromdagen bestämde jag att jag får leka med maten.

Nyskördat!

Nu är det högsäsong i grönsakslandet! Här syns en del av det vi skördar just nu, blommor, morötter och rödbetor. Jag älskar att bara kunna gå ut i landet och hämta det vi behöver! Morötterna äter vi nästan som godis och rödbetorna ska den här gången ugnsbakas och toppas med getost och honung, smaskens. I bakgrunden skymtar det som är början till vårt nya kökskakel, men mer om det en annan gång...

Härliga hallon!

Lycka är att efter några dagar borta komma hem igen och upptäcka att hallonbuskarna på tomten fullkomligt dignar av mogna bär! Det är inga stora snygga trägårdshallon heller utan de allra ljuvligaste vildhallon som valt att växa här. Det är jag glad för, för utseendet är nog det enda område där de inte kan mäta sig med trädgårdshallon. Vad gäller smaken så spelar de inte ens i samma liga, här snackar vi mycket hallonsmak på liten volym. Bästa sortens hallon alltså! Om sommaren är sex så är det här för mig värsta porrbilden!

Vi åt hallonen som de är tillsammans med en liten klick överbliven turkisk yoghurt smaksatt med honung och mynta, himmelskt gott!

När stormen river...

...får man ibland mer röjningshjälp än man tänkt sig. Efter en blåsig natt hittade vi en ask som ramlat omkull på tomten, mitt på den lilla stigen som leder till bäcken.

Om man tittar på stubben så inser man snabbt att det minsann var tur att trädet föll i stormen. Stammen är nämligen alldeles rutten. Det kunde ju slutat illa om någon (med största sannolikhet undertecknad) fått för sig att klättra i trädet. Vad jag inte förstår är dock hur ett träd med genomrutten stam ändå lever (ja, eller levde) och lyckades bli så grönt och fint.

Så, nu är det sått!

Grönsakslandsgrävningen har äntligen nått sitt slut! Typ 100 m2 har luckrats, gödslats och såtts. Och nu växer det, så det knakar på sina ställen! I andra land växer det lite sakta och försiktigt, men den som väntar på något gott...

Det enda anläggningsarbete som är kvar nu är att sätta upp hönsnät runt landet, allt för att hålla grönsakerna inne och rådjuren ute. Sen är det ju bara det där andra kvar: vattna, gallra, rensa bort kirskål, smaka på det första som kommit upp, kupa potatisen, vattna igen, så omgång nummer två, rensa bort kvickrot, vattna mer, gödsla lite till och så SKÖRDA! Som jag längtar efter det allra första jag får skörda. Det blir nog en rädisa eller lite sallat och jag är säker på att det kommer smaka ljuvligt! Eftersom jag måste göra allt det där andra också så är det tur att jag tycker att det är så trivsamt med lite skit under naglarna!

Nyfiken som jag är kunde jag inte låta bli att experimentera lite. Det gamla köksfönstret får agera växthus åt tomaterna. Om det fyller sin funktion återstår att se, några plantor bor utanför och får fungera som referensobjekt.

Grönsakslandsgrävning

Just nu är vi i full gång med att realisera årets trägårdsplaner - ett jättestort grönsaksland! Lite smått galen som jag är har jag övertalat min man att vi ska handgräva bort ca 100 m² äng för att sedan lägga dit ny jord som jag beställt. Det är en jättejobb och ibland blir jag nästan lite rädd för hur tufft det kommer att kännas. Särskilt efter som det verkligen är hög tid för att börja så det mesta redan.

 Som tur är måste ju inte allt vara klart för att man ska kunna börja. På måndag kommer 17 ton (!!!) jord och då kan jag ju börja göra i ordning i ena hörnet av landet så länge. När jag väl får så något gissar jag att jag blir mer motiverad att gräva klart sen.

En del av landet ska få bli köksträdgård är det tänkt. Där kommer jag plantera kryddväxter och örter. Bland annat ska den här gamla gräslöksplantan få ett nytt hem där. Som tur är bryr den sig inte om att dess nya hem inte är klart än. Den växer så det knakar i alla fall, härligt!